Sitter här på kvällskvisten och filosoferar. Det blir konstigt nog alltid på kvällarna som mitt huvud sätter igång. Kanske känner  jag mig mer skyddad i mörkret och vågar släppa tankarna fria. Fast jag är ju förvisso rätt så mörkrädd,..hmm....anyway..

Har tänkt en hel del på det här med självuppfattning och på hur medvetna människor är om hur de uppfattas, eller rättare sagt, vill uppfattas.  Jag har en väldigt klar bild om hur jag vill bli uppfattad. Men jag tror absolut inte att jag agerar på ett sådant sätt, i alla situationer, så folk får den uppfattningen om mig som jag vill de ska få. När jag gick på högstadiet så fick jag höra att en klasskamrat kallade mig "penta" (för er som inte hört detta uttryck innan, så är det ungefär samma sak som bimbo, typ) och jag blev så ledsen och förbannad över detta, och förvånad.  Har fortsatt tänka över detta faktum att bara för att jag känner mig på ett sätt, så känner kanske inte min omgivning detsamma. 

Det finns en psykologisk modell för att karakterisera olika sätt att kommunicera (om jag nu ska citera wikipedia,haha) som utvecklades på 50-talet, som jag tycker är intressant att tänka på. Det kallas Joharis fönster. Den har fyra "fönster", 1: Vad jag vet om mig själv 2:Vad andra vet om mig 3:Vad jag inte vet om mig själv och 4: Vad andra inte vet om mig.  Dessa fyra fönster bildar  i ett rutmönster fyra fält som är det intressanta i det här. Hur folk uppfattar mig, hur jag tror folk uppfattar mig, hur jag vill att folk ska uppfatta mig, och så som jag faktist är.  Man vill vara  så himla duktig, kulturell, stå-uppkomikern, partyprinsessan, wild n´ crazy, och så vidare.  Människor anstränger sig otroligt mycket för att uppfattas som nåt de antagligen inte är. Man tänker nog  inte heller på att ens vänner som verkligen känner en vet när man "fejkar". Men jag ska inte hyckla och skriva att jag inte också är så. Jag VILL gärna uppfattas som en god, ärlig, filosoferande, spontan, härlig tjej med glimten i ögat med en läggning åt det kreativa hållet(om vi nu ska vara riktigt hurtiga) Men ÄR jag så? Hehehe, nja, visst, ibland... Hade en diskussion med en vän, hon sa att man inte skulle sitta hemma och måla när man egentligen inte vill, bara för att man ska kunna kalla sig själv kreativ. Nu vet jag inte om detta var riktat mot mig, men tror att så himla många människor gör just detta. Inte kanske just målar, men läser trista böcker, ser tråkiga filmer och så vidare, bara för att kunna säga att dom har gjort det, eller som alla gör nu för tiden, kunna skriva det i sin statusrad på Facebook.  Men som sagt, jag gör också så för att kunna känna mig duktig ibland.

Men det hade varit mycket roligare om alla bara var lite mer laid-back ock skrev "tja, har legat i soffan hela helgen, käkat ett halvt kilo godis, en påse ostbågar och druckit två liter cola, och tittat på veckans repriser av "Days of our lives"" Hittar ju faktist inte så många statusrader som ser ut så,eller hur?  Nu är jag lite sömndrucken så poängen kanske inte riktigt kom fram,hahaha. Men om alla bara kan "bekänna färg" och inte anstränga sig så mycket för alla andras åsikter, och mer för sina egna, så hade människan nog mått mycket bättre, helt enkelt! Jag ska försöka med denna bloggen, vara helt ärlig i mina åsikter och tankar, så omgivningen kan få lära känna the real me! Godnatt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här är resten av de tavlorna som kommer vara med på utställningen på Klädbytardagen imorgon!                ...

Hej! Det var nästan ett år sedan jag bloggade sist, rätt mycket har hänt men det får ni ta reda på i verkliga livet istället. Nu ska jag göra om min blogg till en samlingsplats för mina tavlor, så de finns till allmän beskådan. Den 21 april ska jag...

  Ibland blir inte saker som man trott eller hoppats på, livet leker med en, möten sker som man tror ska leda till en sak men sen vänder det igen och blir till något annat. Och ibland så måste man bara vara realistisk och inse vad det antagligen in...

Godkväll alla. Fast i någon annan del av världen är det säkert en god morgon, eller kanske en god eftermiddag.. Tid är ett väldigt spännande begrepp tycker jag.. Tid finns ju egentligen inte, det är bara något som människan hittat på för at...

Jag antar det är en kliché att skriva om de här vägskälen som kan uppstå i livet, men  jag antar att det är något som de flesta människor får gå igenom några gånger för att hitta sin väg,  jag antar att också jag kommer hitta rätt någon gång. ...